Inspiration, tro det eller ej.
Ut till den kalla natten jag längtar. Där är det frid, och tankarna kan vandra precis hur som helst. Här inne, i värmen och kärleken brevid brasan är det tryggt. Men vill man alltid ha trygghet? Det är svårt att veta eftersom det är allt jag vet.
Det handlar inte om konkreta, fyskiska händelser. Det handlar om abstrakta, känslofyllda upp till kanten, mentala, psykiskt starka situationer. Att undvika eller inte undvika, att se eller inte se, att prata eller inte prata, att våga sträcka sig ut utanför sina egna ramar, inte ens det, sina vänners ramar. Det är svårt, ja, vem skulle inte tycka det. Men har man satt sitt ord så har man. Jag vägrar ta emot hårda kalla blickar, om ens det. Jag vägrar helheten. Nu är historien slut, död, raderad, bortglömd, utsuddat, förevigt borttappad i mörkret.
du finns inte i min värld.
Slut.
0